Hoppa till sidans innehåll ↓

Navigation

Sittställningar

Vad som är ett bra sittande har diskuterats länge och mycket. Olika sittställningar och  stolstyper har förespråkats. Men ett bra sittande är en kombination av balanserade, avlastande och avslappnade ställningar och ett sittande som tillåter naturliga, verksamhetsrelaterade rörelser.

Gemensam för de flesta teorier om hur människan bör sitta är strävan att få överkroppen/ryggen att ha samma profil som vid stående. Vi har nått en bra bit på väg om vi kan ha denna balanserade kroppsprofil oavsett om vi sitter framåt- eller bakåtlutade.

Våra kroppsfunktioner har genom evolutionen anpassats till ett fysiskt aktivt liv, så det är viktigt att kroppen erbjuds rörelse. Ju längre tid vi måste sitta, desto viktigare är det att vi får röra oss. Tjugo minuter brukar vara en magisk tidsgräns för när saker börjar hända i kroppen om vi sitter fel. De signalerna bör vi lyssna på, för problemen kan lägga grunden till andra och värre belastningsproblem, som tar många år att märka.

Det är alltså viktigt att välja en skön arbetsstol som ger god  avlastning och rörlighet, och som så långt det är möjligt reducerar spänningar och  belastningsrelaterade rörelser. Kan detta dessutom kombineras med variationen av att sitta och stå, och att röra sig på annat sätt så är det utmärkt.

Malmstolen

Malmstolen är en ergonomiskt konstruerad arbetsstol som ger optimalt stöd, avlastning och avslappning i de flesta sittställningar. Den är mycket följsam för att du enkelt skall kunna byta ställning.

Bäst avlastning får du när du sitter något bakåtlutad. Överkroppen avlastas eftersom kroppens tyngd bärs upp av stolen. Dessutom öppnas höftvinkeln mer än 90 grader vilket ger blodet lättare att cirkulera. Stolen följer kroppen och ger förutsättningar för kroppen att röra sig naturligt.

Malmstolen har tagit fasta på vikten av rörelse. Vid gungning bakåt på en arbetsstol med knäledsgunga (Modell 4000 och Modell R4 ) eller en synkrongunga (Modell 7000, Modell Cpod och modell R7), sjunker sitthöjden en aning. Händerna befinner sig dock rakt ovanför gungans rörelseaxel och rör sig bara marginellt i höjdled. Armar och axlar kan alltså slappna av även om du arbetar mer framåtlutad eller lutar dig bakåt. Därför är knäledsgunga eller synkrongunga, ur totalergonomisk synvinkel, att föredra framför så kallad mittledsgunga. Undantaget är här en sadelstol som Malmstolen High5 som har centrerad gunga. Då benen hänger utmed sadelns sidor, påverkas de inte på samma sätt som när man sitter på en traditionell plan sits.

Ryttarställning

Här sitter du ungefär som om du skulle sitta på hästryggen. Överkroppen hållning påminner om stående position. Det är bra. Detta är en ställning som fungerar bra när vi arbetar framåt mot ett bord. Men om inte stolen är gjord för att vara rörlig och flexibel, och ger möjlighet till andra sittställningar,  kommer ryttarställningen bli statisk.
Det är trots allt en stor och avgörande skillnad mellan att sitta på en hästrygg och en kontorsstol. Ryttaren möter följsamt hästens rörelser, vilket ger en naturlig rörelsevariation. Stolen rör sig inte av sig själv. Risken att komma in i en konstant spänningscykel är väldigt stor om stolen inte ger möjlighet till varierade ställningar.

De flesta arbetsstolar har möjlighet att luta sitsen alternativt hela stolen framåt. Skälet är att minska trycket mot lårens undersidor, den s.k hamstringsmuskulaturen. Ett tryck här kortar muskeln, vilket får hela bäckenet att vilja falla bakåt med krum rygg som följd.
Nackdelen är att många upplever att de glider av sitsen. Det finns också en risk med ökad svullnad i underbenen och fötterna. Vilar man knäna mot knästöd låser man knät i ett statiskt läge, med statisk belastning som följd.

Ståsitt-ställning

Detta är en halvstående ställning med samma mål som ryttarställningen - att få överkroppen i samma balans som i stående. Oftast sitter man på en arbetsstol där sitsen påminner om en häst- eller cykelsadel. Eventuellt har stolen också ett mindre ryggstöd. Ofta används denna typ av stolar till ståbord.

För att uppnå samma position som i stående krävs att fötterna kan placeras under stolen så att tyngdpunktens lodlinje går genom ryggen på samma vis som vid stående. Nu sluttar lårbenen brant och underbenen är vinklade bakåt så att fötterna kan hamna i rätt position. En sits som trycker mot lårens undersidor, får till följd att bäckenet tippar bakåt och att ryggen krummas så fort vi slappnar av.
Om fötterna flyttas framåt framför lodlinjen förflyttas tyngdpunkten och en muskulär anspänning kommer att krävas för att hålla överkroppen upprätt. Flyttas istället fötterna längre bakåt kommer överkroppen tendera att falla framåt. För att undvika detta "översvankar" man, vilket snart kommer att skapa obehag.

För att man skall kunna sitta och balansera på detta sätt krävs att sitsen med sitt tryck inte hindrar kroppen att inta rätt ställning. Ytan hos sitsen som skall ta upp de vertikalt riktade krafterna av kroppens tyngd måste därför vara väldigt liten. Då man sitter i ovan nämnda position med kroppen i perfekt balans, kommer med andra ord en stor kraft från kroppens tyngd att fördelas över en väldigt liten yta. Viktfördelningen på sitsen blir därför kraftigt reducerad. Detta tryck hämmar blodcirkulationen i trakterna kring underlivet.

Risken är, liksom med ryttarställningen, att sittställningen blir statisk.

Med Malmstolen High5 har vi tagit fram en lösning som tar till vara på fördelarna, men kompenserar för nackdelarna vid denna typ av sittande. Läs mer om Malmstolen High5 här.

Rörlig-aktivt sittandet

Detta sätt att sitta bygger på tesen att kroppen "söker rörelse" och är anpassad till ett rörligt liv. Man brukar säga att "nästa ställning är den bästa". Argument framförs också för att kroppen aldrig inordnar sig i någon specifik sittställning, utan att vi spontant och naturligt ständigt söker en variation av sittställningar. Bland annat "free-float"-stolar där sits och ryggstöd rör sig oberoende av varandra för att följa kroppens rörelser, är ofta konstruerade utifrån denna filosofi.

Rörelse underlättar blodcirkulationen och är en förutsättning för att näringsutbytet i ryggradens diskar skall fungera. Dessutom stimulerar rörelser ett flertal andra kroppsfunktioner.

Denna filosofi saknar ofta en ordentlig analys om de specifika rörelsernas egentliga orsak. Är rörelserna belastningsrelaterade eller verksamhetsrelaterade? Följden blir oftast att stolen följer kroppens belastningsrelaterade rörelser, dvs kroppens symtom på belastningar som både stolen och omgivande arbetsredskap kan orsaka, istället för att erbjuda kroppen det stöd och den avlastning den faktiskt vanligen söker. Belastningar genererar mycket riktigt spontana rörelser, om inte i omedveten form så förr eller senare i medveten form, de fungerar alltså här som ett försvar för kroppen. Risken är att rörelserna, på grund av en för högt uppbyggd spänningsnivå i muskulaturen, inte får så god effekt som avses, då spänd muskulatur bland annat hämmar blodcirkulationen.

90°-ställningen

Detta har sedan årtionden varit den vanligast rekommenderade sittställningen. Höftled och knäled har en 90 graders vinkel. Ställningen är enkel att lära sig men förutsätter att stolen har ett ryggstöd med ordentlig svank, annars kommer man att sjunka ihop.

Med en 90° graders vinkel framför allt i höftleden, ökar muskel- och ligamentsutdragningen i korsryggsregionen. Även om man har ett ordentligt ryggstöd, ökar risken för trötthet i denna region, men även ibland högre upp efter ryggen. Följden blir ofta att man glider fram på sätet för att på detta vis öppna upp höftvinkeln. Ryggstödet ger då inte längre samma stöd. Slappnar man av sjunker man ihop.

Bakåtlutat sittande

Denna ställning kan ge en utomordentlig avlastning av kroppen, vilket kan hänvisas till elementär fysik, då vi lägger över kroppens tyngd mot stolen. Men det är viktigt att stolens sits och ryggstöd kan erbjuda en optimal formanpassad anläggningsyta mot vår kropp. Först då kan vi få en optimal avlastning utan att överkroppen tappar sin naturligt balanserade profil.

Det bör finnas ett ordentligt avlastande nackstöd när bakåtlutningen börjar bli så stor att halsmuskulaturen börjar ansträngas för att balansera huvudet. Stolens stödjande delar ska inte vara stumma, utan erbjuda en viss fjädring som gör att avlastningen också är rörelseflexibel. Se till att höften kan ha en öppnare vinkel än 90 grader.

Bakåtlutat sittande är ofta lämplig vid terminalarbete om man placerar datorskärm, tangentbord och mus/styrdon på ett sådant sätt att ett behagligt syn- och arbetsavstånd kan erhållas. Det är oftast ganska enkelt att få denna sittställning att fungera bra.